Bo Thidé, gästande professor i rymdfysik:

Världens känsligaste och första fullt digitala radioobservatorium kommer att byggas i Nederländerna och Tyskland – och i södra Sverige runt omkring Växjö.

En av de drivande i projektet är Växjö universitets gästande professor i rymdfysik med inriktning mot trådlös kommunikation, Bo Thidé:
–Växjös del i framtidens rymdforskning kan bli stor. Vi har en extremt hög ambitionsnivå i LOIS-projektet (LOIS = LOFAR Outrigger in Scandinavia) och vi driver i framkant på vad vi vet idag när det gäller forskningen.

Professor Bo Thidé har sin huvudsakliga anställning på Institutet för rymdfysik som hör hemma direkt under utbildningsdepartementet. Han tillhör också Institutionen för astronomi och rymdfysik vid Uppsala universitet.

Jag träffar Bo Thidé när han gör ett endagsnedslag i Växjö på väg från Paris till Uppsala.

Gigantiska radioteleskop

Bo berättar att rymdprojektet LOIS är en avknoppning av det större holländsk-tyska projektet LOFAR (Low Frequency Array). Båda projekten handlar om att bygga gigantiska digitala radioteleskop som består av tiotusentals enskilda antenn- och radioenheter. LOFAR har sitt centrum i holländska Dwingeloo, medan LOIS kommer att uppföras i södra Sverige, med Växjö som nav.

LOFAR kommer att ha cirka 13 000 antenner utplacerade på ett hundratal platser inom en radie på 40 mil i Holland och Tyskland. Inom LOIS-projektet räknar man med alltifrån något tusental till bortåt 10 000 antenner från Göteborg till Gotland och från Lund till Linköping.

Antennerna ska stå i grupper om 10–50–100 antenner. Mellan grupperna av antenner är det dock glest, ofta flera mil. Förbindelsen mellan antennerna består av höghastighetsfibrer – extremt snabbt bredband.

Radioteleskopen konstrueras efter helt nya digitala designprinciper som suddar ut gränsen mellan forskningsanläggning, nätverk och dator.

– Vi digitaliserar allt, allt blir mjukvara. Det blir fibrer i vägkanten och datorer med oerhörd kapacitet, berättar Bo.

I Växjö finns väl ingenting…

Hur kommer det sig att Växjö blivit en del i ett rymdprojekt?

– Det var mycket som drog med Växjö, bland annat det unga, dynamiska universitetet, glesheten i befolkningen och avsaknaden av starka störningar från trafik och stora industrier.

Bo berättar att projektet har snurrat runt på flera platser i Sverige:

– I Norrland visade det sig bli för mycket störningar från norrskenet. Störningarna visade sig vara starka även i Uppsala. Man kom så småningom fram till att LOIS måste placeras söder om 57 breddgraden. Växjö ligger på 56,8…

Bo:

– Min första reaktion var: Växjö? Där finns väl ingenting…

Men närheten till ett universitet var alltså viktigt för LOIS, för att trygga kunskapen och kompetensen.

– Växjö universitet passar bra, särskilt som man satsar på bland annat IT och telekom.

Nu är inte Växjö universitet det enda lärosätet som är inblandat i LOIS-projektet. Tyngdpunkten har LOIS i Lund och Köpenhamn, centrum för teleskopet finns i Växjö, Uppsala finns i den norra periferin medan Linköping, Kalmar och Göteborg med Chalmers finns i teleskopets utkanter.

Prototyp i höst

Förra våren besökte professor Bo Thidé Växjö universitet för första gången. Sedan dess har mycket hänt, bland annat har LOIS-projektet gått från 0 till dryga 10 miljoner kronor i insamlade medel.

– Vi har nu passerat the point of no return, säger Bo övertygat. Det är inte fråga om utan när vi får in tillräckligt med pengar.

– För ett par timmar sedan fick vi till exempel klartecken från AerotechTelub att de bygger en höghastighetskabel mellan Risinge och campus, en kabel med kapaciteten 1 gigabit per sekund. Men inom projektet ska vi komma upp i kapaciteten 10 gigabits/sekund per kabel, tillägger Bo.

Det bredband vi vanligen talar om i Sverige idag har en hastighet på 2 megabits per sekund, det vill säga 5 000 gånger långsammare.

Under hösten hoppas Bo att LOIS kan presentera en prototyp. Man väntar nu på besked om finansiering från Vetenskapsrådet, finansiering dels av en liten prototyp på cirka 20x20 meter, dels av två master (en i Risinge och en på campus) för att testa ny trådlös kommunikation.

Hela teleskopet beräknas vara klart år 2006.

Europa tar upp kampen

Traditionellt är det stormakterna som varit ledande i rymdforskningen. Men deltagarna i LOFAR och LOIS vill ta upp kampen med USA.

– Vi ska bli bäst i världen! För en gångs skull ska Europa vara nummer ett, förklarar Bo. Men för att få ihop de pengar som krävs – och som USA lätt får ihop – måste Europa samla sig. Holländarna i LOFAR-projektet har till exempel föreslagit ett europeiskt triumvirat med Holland, Tyskland och Sverige.

– Fem kronor från varje europé blir en miljard – precis det vi vill få ihop till LOIS och LOFAR.

Världens största kamera

– Med hjälp av LOIS ska vi ta bilder med världens största kamera, säger Bo Thidé.

Han förklarar att radioteleskopet fungerar som en kamera som tar bilder av rymden med radiovågor istället för ljusvågor som i en vanlig kamera. Istället för en kameralins har teleskopet antenner och datorer som skapar bilder av radiovågorna.

– Radiovågor är det känsligaste vi kan mäta, fortsätter Bo. Vi ska mäta ner till 0,000000000000000000000000001 Watt!

När man mäter så här extremt låga nivåer fordras att det är tyst och lugnt:

– Vi måste skaffa mark till antennerna, mark som ligger avlägset och otillgängligt. Kanske kan vi erbjuda markägaren tillgång till hypersnabbt bredband gratis, funderar Bo.

Big bang och elektromagnetisk strålning

Vad kan man då använda radioteleskopet till i praktiken?

– Astronomerna kan lyssna till “Big Bang” och därmed testa teorier kring universums uppkomst.

– För första gången kommer vi att ha riktiga prognoser över rymdvädret, prog-noser som stämmer till 60–70 procent. De nuvarande stämmer bara till 30 procent.

Magnetiska stormar på solen kan till exempel leda till strålskador på såväl människor som tekniska system. Stormarna på-verkar också vilken rutt flygbolagen tar över Atlanten.

– Vi vet inte om radio- och TV-stationernas strålning påverkar naturen, fortsätter Bo. Vi kommer att kunna studera strålningens påverkan på atmosfären och den jordnära rymden.

Ett par andra exempel på möjlig forskning är studier av sambandet mellan solaktivitet, kosmisk strålning och jordens klimat samt användningen av nya “smartare” digitala antenner och radiomottagare för att skapa en effektivare trådlös kommunikation.

Samverkan och öppenhet

Inom LOIS tror man på öppenhet och tar fasta på universitetets tredje uppgift, samverkan med omgivande samhälle. LOIS bygger redan från början in kapacitet som gör att även allmänheten garanteras fri och omedelbar tillgång till rådata i realtid.

– Vi har öppna dörrar och bjuder in alla, säger Bo, det kostar ingenting. Vi vill istället ha så många med oss som möjligt.

Genom LOIS-projektet hamnar Sverige vid forskningens absoluta framkant när det gäller rymd, radio, telekom och IT.

– Detta är ny forskning, avslutar Bo. Vi vet inte vad vi kan hitta eftersom ingen har gjort detta förut.

Mer information om projektet LOIS finns på webbplatsen www.lois-space.org.
Mer information om LOFAR finns på www.lofar.org.