Pressmeddelande 2007-12-06

Kerstin Brodén, 0470-70 82 67, kerstin.broden@vxu.se

Den gängse indelningen av litteraturen i fakta respektive fiktion, får idag ge vika för en tredje kategori – faktion. Bokmarknaden erbjuder en växande genre som marknadsförs som ”sanna historier” och ”dokumentära romaner”, men där den verklighet man refererar till är uppenbart dramatiserad och fiktionaliserad. Denna litteratur har en mycket bred publik, inte minst uppskattas den av unga läsare. I skolans svenskundervisning används faktionslitteraturen inte sällan för att främja elevernas ”lustläsning”. Men hur kan vi förstå intresset för och tolkningen av denna typ av litteratur och hur inverkar den på förmågan att tolka fiktion med anspråk på realism? Vilka didaktiska utmaningar och potentialer erbjuder samtidslitteraturen med sanningsanspråk? I avhandlingen När realismen blir orealistisk utforskar Annette Årheim ungdomars intresse för faktionslitteraturen.

Lustläsning som i skolans styrdokument framhålls som viktig att stimulera inom svenskämnet gör att litteraturens ”sanna historier” får inträde i klassrummen.

– Ungdomarna tenderar att läsa dessa böcker som uppdatering av verkligheten berättar Annette Årheim. För de unga läsarna i studien framstår det som ett mycket seriöst projekt att via faktionslitteraturen fördjupa sig i de på löpsedlarna definierade samtidsproblemen, där hemmet och vännerna som trygghetens sista utpost istället framställs som ondskans högborg. Vidare styrker ungdomarnas utsagor hypotesen att textens mening i allmänhet och status som sanningsbärare i synnerhet idag styrs allt mer av den aggressiva marknadsföringen av ny litteratur.

Årheim visar också att faktionslitteraturen har god potential i svenskundervisningen för den mediekritiska analys som ungdomar enligt kursplanerna ska förvärva inom svenskämnet.

– Många svensklärare stressas av den stoffträngsel det innebär att parallellt med litteraturundervisningen också ta upp mediekritisk analys. Faktionslitteraturen kan vara en väg att slå två flugor i en smäll säger Annette Årheim. Mina studier visar att den samtida faktionslitteraturen lämpar sig väl för en mediekritisk analys på svensklärarnas hemmaplan – i skönlitteraturen.

Årheim betonar också vikten av att faktionslitteraturen tas upp till granskning och debatt i klassrummet. – Om receptionen får förbli privatiserad och tyst har denna typ av litteratur utpräglat fördomsreproducerande egenskaper.

Annette Årheim är gymnasielärare i svenska och media. Sedan januari 2003 har hon varit anställd som doktorand i litteraturvetenskap med didaktisk inriktning vid Institutionen för humaniora, Växjö universitet, där hon också bedriver undervisning och handledning inom lärarutbildningen.

Avhandlingen När realismen blir orealistisk. Litteraturens "sanna historier" och unga läsares tolkningsstrategier försvaras lördagen 15 december, kl. 13.15. Disputationen äger rum i sal Homeros, Växjö universitet. Opponent är docent Lars Gustaf Andersson, Språk- och litteraturcentrum, Lund.

För mer information kontakta Annette Årheim, telefon 0470-70 82 37, mobil 073-6229262, e-post: annette.arheim@vxu.se.

Beställ boken av Kerstin Brodén, Växjö University Press, telefon 0470-70 82 67 eller e-post: vup@vxu.se