före DÅ i förfluten tid

Verbets betydelse:

• Verbet svarar på frågan
Vad händer? ... =>  någon/något gör någon/något.

• Katten jamar.
• Katten jagar råttan.
..
• ..Verbet betecknar vanligen

• handling (fiska, fuska)
• händelse (falla, falna) eller
• tillstånd (vara, vänta).

 

Verbets form

• Verbets tidsformerFöre NU + skulle + inf

Karakteristiskt för verb är att uttrycka olika tidsperspektiv (tempus):
Verbets -temaform

Enkla tempus:

.

Sammansatta tempus:

.
 
 

• Verbets temaform

 

 

Traditionellt brukar verbets temaform anges i

infinitiv, preteritum och supinum

t ex ..   läsa,          läste,.l       läst.


Vid inlärning av främmande språk är det vanligt att lära sig verben på detta sätt.
 
 

...Fundera på hur du lärt dig verb på något/några främmande språk!

..
Vanligt är numera att betrakta verbets  imperativform ! som grundform och därmed som utgångspunkt för övriga verbformer.

De övriga verbformerna får du genom att till imperativen lägga ändelserna:
 

infinitiv : presens : preteritum : supinumform :

+ A + R + DE + T

 

Verben Titta! Tänk! Tala! böjs då i samtliga former enligt följande:
 

Imperativ !	Infinitiv -A	Presens -R	Preteritum -DE	Supinum -T
Titta ! Tänk! Tala !	TittaA TänkA TalaA	TittaR TänkER TalaR	TittaDE TänkTE TalaDE	TittaT TänkT TalaT

Att presens och preteritum till verbet Tänk! har ett inskotts-e resp -TE i stället för -DE samt att -A faller vid vissa vokalkomibinationer har en uttalsmässig (fonologisk) förklaring som vi inte går närmare in på här.


De verb som följer detta schema kallas svaga verb. Till dessa kommer en stor grupp verb - starka verb - med ett annat böjningsmönster i fr a preteritum och supinum.

Ex:

• Starka verb kännetecknas i preteritum av :
..
• avsaknad av ändelsen -DE
• vokalskifte, enligt vissa modeller
..
i - e - i
i - a - u
ä - a - u
y/u - ö - u

. Försök att komma på 3 verb från varje grupp!

 
 

 
   Vad kännetecknar starka verb i supinum?

 
 
. Verb 1. Markera starka och svaga verb

 
 
• Verbets finita och infinita form




Satsens Första verb är vanligtvis satsens Finita verb, vilket innebär att det är det som anger tidsperspektiv:



 
 

Nu ringer det. Vem ringde? Vad vill du? Han ville ingenting När börjar filmen? Igår började den.. ... Vem springer där? Igår sprang någon.. ...

ringer/ringde,  vill/ville,  börjar/börjdae springer/sprang

Som vi ser står finita verbet antingen i presens eller preteritum.


Satsens övriga verb (andra, tredje, fjärde verb) är infinita. Dessa säger inget om tidsperspektivet:
 

• ringa/ringt,
• vilja/velat,
• börja/börjat
• ha/haft etc.

Som vi ser har infinita verb antingen infinitiv- eller supinum-form. Att varken infinitiv eller supinum säger något om tid förstår vi av följande:

Kalle ska ringa. Kalle har inte ringt.

Av det finita verbet får du veta vilken tid handlingen utspelas i, dvs om något
händer eller hände, har ellerhade hänt, ska eller skulle hända

. Verb 2. Markera finita resp infinita verb i följande text:
 
 

Fundera ! Vilket verb skulle du vilja betrakta som huvudverb i de olika
        verbkedjorna i övning 2?

 
 

FFundera ! Vad kallas övriga verb ?

 

   Fundera över antalet verb en sats kan ha. = Hur många verb kan du få med i en sats?

 
 
. Verb 3.   Markera finita resp infinita verb.
 
I övning 3 står det att man kunde läsa följande

"... att Varg-Olle Nygren varit i Tidaholm för att inviga mopedutställningen."
 

                                            Här saknas ett finit verb!
FFundera över varför det saknas finit verb i ovanstående exempel!

 
 
 
• Verbets aktiva och passiva form
Vanligen står en sats i aktiv form. Detta innebär att subjektet är aktören i dramat; det är subjektet som gör något. Finita verbet står naturligtvis antingen i presens eller preteritum, och slutar normalt på -R eller -DE.
Ex:

Kalle plockar kantareller.	Vem är aktiv?	Kalle. Det är han som plockar, som agerar.
Katten jagar råttan.	Vem är aktiv?	Katten och förmodligen också råttan men det är onekligen katten som utför verbhandlingen jagar.

Ibland kan den aktiva satsens innehåll uttryckas på ett annat sätt genom att subjektet passiveras och objektet aktiveras.
 

   Hur går en sådan passivering till?

 
 

Katten jagar råttan ->  Råttan jagas..av katten.

subjekt      .verb     objekt            subjekt. .passivverb.agent

..

Kalle plockade kantareller -> Kantareller plockades av Kalle.

subjekt.....verb ...      .objekt                  .subjekt..            ..passivverb.    agent


..

.... Fundera över poängen med att göra en aktiv sats passiv?



.... Fundera igen - Varför används passiv form?


 
Ex:
 

Formell stil	Informell stil
Härmed intygas	Jag intygar att ..
Banditen dömdes till livstid ..	Han fick livstid. .

.... Fundera över om alla verb kan ta passiv form.




.... Fundera över skillnaden mellan verbparen
 
sitta - sätta
ligga - lägga
falla - fälla
sova - söva


..

   Gör tre aktiva och passiva meningar med de fyra verben i höger kolumn.

.................. ................................

..
Observera !        Ibland kan man transitivera ett intransitivt verb med .prefixet be- .

   Ex:       17 ockupanter bor i ..huset. = 17 ockupanter bebor huset. (aktiv form)

Observera !       En sats kan också göras passiv genom vara eller bli + perfekt particip.
 


   Ex:                   Katten jagar råttan. =    Råttan blir jagad   av katten.

   .Verb 4.    Markera passiva former i texten!

.. Finns det andra typer av verb som slutar på -s men ej uttrycker passiv form!

Man talar om att verben står i olika modus .

 
FuFundera över vilka modus du känner till och vad de innebär!



..

 

Indikativ	något faktiskt och verkligt	Kungen är ganska rik.
Konjunktiv	något önskat, tänkt	Om jag ändå vore lite rik
Imperativ	befallning	Var inte så rik! Var glad!

..

...fundera över frekvensen för dessa tre modus!


.....

.....


Verbets funktion

I en sats är det verbet som bestämmer hur övriga delar av satsen kan se ut. Därför betraktas verbetsom satsens kärna.
 

 
Ex: Verbet GER behöver



• någon som utför handlingen (subjekt)
• + en mottagare (indirekt objekt)
• + en 'sak'. (direkt objekt)
...
*Kalle ger . OK vid kortspel, men ej i neutralfallet.
*Kalle ger Lisa.
..Kalle ger Lisa en blomma.
...


Ex: Verbet ÄR behöver

 
• någon som är (subjekt)
• + ett komplement. (predikativ)
 

*Lisa är.
..Lisa är glad.

Verbet utgör satsens kärna. Det bestämmer hur övriga delar av satsen kan se ut.

Copyright © Institutionen för humaniora, Växjö universitet