Forskning inom ämnet historia
Historieforskningen vid Växjö universitet täcker ett brett spektrum av områden, frågeställningar, metoder och teoretiska utgångspunkter. Studier görs på såväl lokal som regional, nationell och internationell nivå, och kontextualisering är en ledstjärna för oss på alla analysnivåer. De teoretiska utgångspunkterna varierar, men begreppen etnicitet, generation, klass, kultur och kön/genus anser vi vara fruktbara, ofta i kombination med varandra. Vi samarbetar med andra närliggande ämnen genom kurser och seminarier, och historia ingår i en av universitetets centrala forskningsprofiler, AMER (Arbetsmarknad, internationell migration och etniska relationer), och i gruppen kring Postkolonial forskning. Vi samarbetar med den tvärvetenskapliga forskningsmiljön Medborgaren i välfärdssystemen (MiV) och med Svenska Emigrantinstitutet.
Fokus i forskningen riktas mot ett antal huvudområden, som presenteras kort i bokstavsordning:
- Agrarsamhällets omvandling från mitten av 1700-talet till våra dagar med inriktning mot ägoförhållanden, förhållandet mellan samhällsklasser, mellan könen och mellan generationerna. Det kapitalistiska jordbrukets framväxt och omvandling problematiseras och relateras till andra samhälleliga processer som proletarisering, urbanisering och demokratisering.
- Arbetarhistoria med inriktning mot förändringar i arbetets organisation, arbetsmiljö, den fackliga och politiska arbetarrörelsen, arbetarkultur, relationer mellan kvinnor och män, mellan generationerna och mellan etniska grupper i arbetslivet och arbetarrörelsen. Även den internationella arbetsdelningen uppmärksammas inom ramen för den internationella politiska ekonomien, dvs. världssystemstudier.
- Demokratins och välfärdssamhällets framväxt, där fokus riktas mot levnadsvillkor och inflytande i samhället i olika samhällsklasser, bland män och kvinnor, bland infödda och invandrare samt i olika generationer. Fokus riktas även mot förskjutningen av gränsen mellan den privata och den offentliga sfären i samband med den sociala demokratins genomförande.
- Didaktik och historiebruk sätter fokus på hur historia skapas och förmedlas i olika tider och olika miljöer som skola, muséer, bildningsorganisationer, populärkultur, den politiska debatten mm. Forskningscirklar med akademiska forskare och amatörforskare inom t ex en yrkesgrupp förespråkas, och mötet mellan de båda grupperna är analyseras som en pedagogisk process.
- Genushistoria fokuserar relationen mellan könen utifrån frågor om makt och hur denna makt vidmakthålls och förändras. Vi lägger särskild tonvikt vid frågor kring kropp, kön och sexualitet samt överskridandet av gränser mellan kön och kulturer. Även frågor kring genus och teknik analyseras.
- Internationell migration och etniska relationer, där såväl utvandring som invandring behandlas. Fokus riktas mot migrationens orsaker och mot konsekvenser för såväl de lämnande och mottagande samhällena som för migranterna. Svenska emigranter relateras till andra grupper i främst Nordamerika, och invandrare relateras både till infödda svenskar och sinsemellan.
- Internationell samtidshistoria som har särskild tonvikt på det kalla kriget och tiden därefter samt på situationen i mellanöstern. Konflikter om politiska och ideologiska förhållanden samt politiska och ekonomiska relationer rörande exempelvis världens råvarutillgångar står i centrum.
- Kulturhistoria intresserar sig för hur människan i alla tider önskat skapa mening och sammanhang i sin tillvaro, vilka uppfattningar människor haft kring grundläggande förhållanden i samhället och mellan människor. Till exempel det som gäller relationen mellan man och kvinna i äldre tid, synen äktenskapet som inkluderar både kärlek och sexualitet men också mannens bestämmanderätt över kvinnan.
- Muntlig historia baseras på tidigare och nygjorda intervjuer, vilka ställs i relation till traditionella skriftliga källor. Muntlig historia har ett underifrånperspektiv med emancipatoriska ambitioner, och utgår från att förbisedda grupper har rätt till sin historia.
- Postkoloniala studier och kulturmöten fokuserar möten och konflikter mellan ursprungsbefolkningar, andra koloniserade grupper och olika koloniala administrationer från 1600-talet till nutid. Geografiskt spänner forskningen över Nordamerika, norra Skandinavien, Sydafrika och Sydostasien. Vi behandlar frågor om äganderätt, politiska, religiösa och sociala föreställningar och motsättningar, integrationsproblem samt historieskrivningens roll för att skapa och upprätthålla skillnader.