Gunlög Fur, professor i historia

Gränser är det ord som bäst sammanfattar min forskarinriktning hittills. Med fokus på kolonialism, kulturmöten och genus har jag på olika sätt angripit problem kring vad som sker när människor möts och drar gränser som avskiljer, skapar och förändrar relationer mellan kulturer och individer. Urfolksfrågor – i mitt fall nordamerikanska indianer och samer – har alltid stått centralt för min formulering av det vetenskapligt viktiga. Frågan om gränsers betydelse och överskridande har en klar relevans för forskningen om kön och kolonisation. Dels är det uppenbart att europeiska kolonisatörer av olika slag fäst stor uppmärksamhet vid kön, könens och äktenskapens reglering i mötet med främmande folk och kulturer. Dels framstår gränser och marginaler som bra tänkeverktyg för att få fram kvinnor och kön i historiska källmaterial. Utifrån dessa har jag intresserat mig för frågeställningar rörande den moderna globala historiens rötter i europeisk expansion och kulturkonfrontationer. Detta har med nödvändighet lett till ett intresse för konstruktionen och det politiska bruket av historia i vår samtid. Teoretiskt har jag framförallt lagt vikt vid kulturanalys, genus och postkoloniala perspektiv. Jag arbetar med etnohistoriska metoder och lägger vikt vid frågor om muntlighet och skriftlighet. Dessa angreppssätt förutsätter tvärvetenskapliga kontakter och influenser. Som verksam i Sverige men med engagemang för urfolkshistoria och med ett intresse för kulturmöten är internationalisering en grundförutsättning både för vetenskaplig publicering och för pedagogisk praktik.

 

Jag betraktar det som min huvuduppgift som professor att utveckla den inriktning mot internationalisering av utbildning och forskning som är så central för Växjö universitet. En viktig del i det är att leda den starka postkoloniala forskningsmiljö som finns i Växjö, samt att etablera detta område inom undervisning på olika nivåer. 2007 erhöll denna miljö stöd från Crafoordska stiftelsen för att etablera ett forum för postkoloniala studier i Sydost (http://www.vxu.se/hum/forskn/PoCo/schema.xml). Detta forum, som är ett samarbete mellan forskare vid Växjö universitet och högskolorna i Kalmar och Blekinge, syftar till att skapa en gemensam plattform för ett flertal ämnen och forskningsinriktningar kring forskning och undervisning som på olika sätt tar sitt avstamp i koloniala relationer. Miljön involverar idag professorer, docenter, lektorer, och doktorander och finansierar dels ett seminarium och dels ett antal kortare forskningsprojekt. Målet är att bli ett kunskaps- och resurscentrum för spetsforskning inom det postkoloniala och globala området genom en väl fungerande samarbetsmiljö, inkluderande seminarier, forskarutbildning, kursgivning, resurskoncentration och internationella kontakter.

 

Jag erbjuder regelbundet kurserna:

 

1960-talet är ett ofta diskuterat årtionde som betecknas av ett antal omvälvande händelser, såsom den svarta medborgarrättsrörelsens framgångar, motståndet mot Vietnamkriget, framväxten av en kvinnorörelse och ungdomsrevolt och hippieliv. Vad var det egentligen som hände under denna tid? Hur förändrades det amerikanska samhället? I denna kurs undersöks med hjälp av litteratur, musik och bilder olika sociala, politiska och kulturella strömningarna som förknippats med 60-talet och hur de påverkade den efterföljande historiska utvecklingen.

 

I denna kurs introduceras frågor som är av särskild relevans för ursprungsfolks relationer till de stater inom vilka de lever. Översiktligt behandlas kolonialismens historia med särskild tonvikt lagd på äganderätt och praxis när det gäller mark, vatten och andra naturresurser. De historiska frågorna om överhöghet och kolonial konfrontation kopplas till dagsaktuella frågor, inklusive miljöfrågor.

 

HU4124: Postkoloniala perspektiv
Kursen, som går på avancerad nivå, ger en introduktion till postkoloniala teoribildningar med särskild relevans för historia och litteraturvetenskap. I kursen behandlas klassiska koloniala och postkoloniala texter från olika språkområden. I centrum står analys av skönlitterära texter och historiskt källmaterial. Tematik som lyfts fram är genusteoretiska frågeställningar, kulturell identitet, begreppet Den Andre och frågan om hur kunskap produceras.

 

(för hela publikationslistan, se http://www.vxu.se/hum/publ/listor/publgfu.pdf)

 

Colonialism in the Margins. Cultural Encounters in New Sweden and Lapland (Leiden and Boston: Brill, 2006).

 

A Nation of Women. Delaware encounters with European colonists (Philadelphia: University of Pennsylvania Press, 2009).

 

“Kvinnobyar och män i kvinnokläder. Genus och sexualitet i indianernas Nordamerika,”

 lambda nordica, vol. 2, no. 2 (August 1996): 7-23.

 

“Gränsöverskridande kvinnor och svenska män. Kön och sexualitet på gränsen mellan samiskt

och svenskt i tidigmodern tid,” Kvinnovetenskaplig tidskrift 1/98: 49-64.

 

“Ädla vildar, grymma barbarer och postmoderna historier,” Historisk Tidskrift 4, 1999: 637-653.

“Monument, minnen och maskerader– eller vem tillhör historien?” in Makten över minnet, Peter Aronsson (ed), Studentlitteratur, 2000: 34-49.

 

“’Some Women are Wiser than Some Men’: Gender and Native American History,” in Clearing a Path: Theorizing the Past in Native American Studies, Nancy Shoemaker, (ed), Routledge, 2002: 75-103

 

“Kampen om orden,” in Hembygden & Världen. Festskrift till Ulf Beijbom, Lars Olsson and Sune Åkerman (eds), Svenska Emigrantinstitutets skriftserie, 13, 2002: 195-206.

 

“Reading Margins. Colonial Encounters in Sapmi and Lenapehoking in the 17th and 18th centuries,” Feminist Studies vol 32:3 (Fall 2006): 491-521.

 

“The Struggle for Civilised Marriages in Early Modern Sweden and Colonial North America,” in Collisions of Cultures and Identities: Settlers and Indigenous Peoples, ed. Patricia Grimshaw and Russell McGregor. Melbourne: RMIT Publishing, 2006: 40-63.