Fransk språk- och litteraturvetenskap
Franskan hör till den romanska språkfamiljen, vilket betyder att den liksom spanskan, italienskan och portugisiskan har utvecklats ur det latin som talades av de romare som från ca 50 f.Kr. (efter Caesars erövring) koloniserade det dåtida Gallien (som vi känner igen från berättelserna om Astérix och där man talade ett keltiskt språk, besläktat med det som man fortfarande talar i Bretagne).
Franskan är ett av de stora europeiska kulturspråken och talas idag som modersmål av ca 70 miljoner människor i fr.a. Frankrike, Belgien, Schweiz och Kanada (Quebec) och som officiellt språk av ca 120 miljoner människor (fr.a. i de tidigare franska kolonierna i Afrika, Asien och Sydamerika).
Vid Växjö universitet bedrivs den språkvetenskapliga forskningen i franska framför allt inom områden som modern fransk syntax, språkinlärningsteori, kontrastiv lingvistik och översättningsvetenskap.
I denna forskning får vi anledning att ta ställning till frågor som dessa:
- Hur ställer man frågor på franska och vilka är de mekanismer som reglerar vilken frågetyp man använder?
- Varför finns det ett "vikarierande" verb i franskan (faire), hur används det och hur har det utvecklats?
- Hur uttrycker man på franska betydelser som man på svenska anger med hjälp av "småord" som ju, väl, visst, nog osv., vilka oftast saknar direkta motsvarigheter i franskan?
- Hur förklarar man uppkomsten av s.k. « faux-amis », dvs. franska ord som på svenska motsvaras av andra ord än dem som deras språkliga form väcker associationer till (så betyder t.ex. veste inte väst, bureau inte byrå osv.)?
Den litteraturvetenskapliga forskningen inom ämnet franska behandlar dels feministisk litteraturkritik och genusforskning med Simone de Beauvoirs självbiografiska författarskap i centrum, dels postkolonial teori och litteratur. Denna forskning är för närvarande inriktad på den afrikanska diasporaförfattaren Calixthe Beyalas författarskap och ingår som en del i det internationella forskningsprojektet "Africa Writing Europe", som undersöker europabilden i afrikansk litteratur. Även forskning som rör narratologisk, psykoanalytisk och ideologisk texttolkning förekommer.
Exempel på aktuella frågeställningar:
- Hur konstrueras begrepp som manligt och kvinnligt i litterära eller självbiografiska texter?
- Har författarens kön någon inverkan på hans/hennes sätt att skriva, dvs finns det en manlig respektive kvinnlig "écriture"?
- Vilket är förhållandet mellan den självbiografiska texten och den verklighet den säges avspegla?
- Hur konstrueras kulturell identitet i diasporalitteratur?
- Hur förhåller sig motsättningen mellan manligt och kvinnligt till den mellan Europa och Afrika i den litterära konstruktionen av Europa?
Olof Eriksson
Eva Larsson Ringqvist
Chantal Albépart-Ottesen
Jean-Georges Plathner