Till nivå 2:
Språkvetenskap Litteraturvetenskap

Ämnet engelska är ett av de största inom Institutionen för humaniora. Forskarutbildning i engelska med språkvetenskaplig inriktning startade 1999 och forskarutbildning i engelska med didaktisk inriktning 2003. Inför höstterminen 2007 antogs de första doktoranderna med litteraturvetenskaplig inriktning.

Personal
Professorer: Maria Olaussen, Carita Paradis
Universitetslektorer: Steven Hartman, Magnus Levin, Hans Lindquist (docent)
Doktorander: Karin Filipsson, Hanna Glad, Charlotte Hommerberg, Roy Liddle, Satish Patel, Marianne Sandberg, Jenny Siméus, Anna Thyberg
Disputerade 2004: Maria Estling Vannestål, Robert Ryan
Disputerade 2005: Ibolya Maricic

Inriktning
Steven Hartman bedriver forskning om hur samtida amerikanska författare har behandlat och tillägnat sig Henry David Thoreau i olika litterära sammanhang. Traditionen inkluderar inte bara litterär naturalism och annan beskrivande naturprosa utan också olika former av miljökritiskt skrivande med tydligare politiska eller sociala mål och samhällskritisk litteratur som tar upp till exempel mänskliga rättigheter eller antikrigsaktivism. Arbete med flera relaterade artiklar som fokuserar på litteratur skriven av Herman Melville, Wallace Stegner, Joyce Carol Oates och Annie Dillard. Hartman är också redaktör (tillsammans med Ronald Bosco) för en textkritisk utgåva av valda skrifter av Thoreau (arbetstitel: The Major Writings of Henry David Thoreau).

Magnus Levin disputerade 2001 på en avhandling om kongruens i engelska och forskar nu om bl.a. engelsk morfologi, fraseologi och engelska komplimanger.

Hans Lindquist bedriver korpusbaserad forskning om grammatiska utvecklingstendenser i modern engelska och skillnader mellan olika geografiska varianter. Ett annat intresseområde är grammatikalisering i engelskan.

Maria Olaussen forskar inom afrikansk litteratur med genusperspektiv. Hon var en av initiativtagarna till det internationella forskningsprojektet "Africa Writing Europe" som undersökte europabilden i afrikansk litteratur. Hon forskar också inom det tvärvetenskapliga didaktiska projektet "Utbildning, kulturmöten och didaktik" där både högskolepedagogiska och ämnesdidaktiska aspekter på undervisning om litteraturens funktion för kulturkompetensen undersöks.

Carita Paradis är speciellt intresserad av lexikal semantik och semantiska relationer - både teoretiskt och empiriskt (språket i bruk). Hennes forskning berör också pragmatik, historisk lingvistik, intonation och datalingvistik.

Doktoranderna har avhandlingsämnen som handlar om språket i årsredovisningar (textlingvistik), textstruktur på hemsidor (textlingvistik), beskrivning av sinnesförnimmelser (semantik), betydelse hos adverbformer med och utan -ly (semantik), och litteraturundervisning i skolan (didaktik).

Några forskarpresentationer
Maria Estling Vannestål
Magnus Levin
Ibolya Maricic
Carita Paradis
Marianne Sandberg